Archive for the ‘Uncategorized’ Category

Anna Hedhs senaste inlägg på flyktingbloggen

2011/04/18

Solidaritet över gränser

Den senaste tiden har rad händelser inträffat som tvingat människor på flykt. I Elfenbenskusten pågår arbetet med att hjälpa människor att återvända efter striderna om presidentmakten. I Libyen rasar våldsamma strider mellan rebeller och Ghaddafi-trogna. Civila libyer och flyktingar från andra delar av Afrika som anlänt innan konflikten hamnar mitt i skottlinjen. Allra värst är situationen i libyska hamnstaden Misrata där tusentals människor befinner sig under en blodig belägring.

I Europaparlamentet debatteras utvecklingen i Nordafrika intensivt. Tyvärr handlar debatten främst om vilka kostnader revolterna får för EU:s medlemsstater och hur man bäst kan stoppa eventuella flyktingströmmar. Man pratar mycket mindre om hur vi tillsammans bäst kan hjälpa alla de människor som är på flykt. Ofta hörs tal om nödvändigheten av solidaritet mellan medlemsstaterna och att vi måste hjälpas åt. Sällan hör jag krav på solidaritet gentemot de människor som befinner sig på flykt, vars situation vi verkligen bör känna sympati för.

Men naturligtvis måste medlemsstaterna hjälpas åt. Situationen som nu råder där vissa medlemsstater klagar högljutt över varför just de tvingas ta emot flyktingar medan andra står med armarna i kors och inväntar vad de andra ska göra är bedrövlig. De bofasta på den italienska ön Lampedusa, som ligger nära Tunisiens kust har i många fall tagit ett eget stort ansvar för att hjälpa de människor som kommit till ön. Utan något större stöd och utan att be om det blev de del av ett cyniskt inrikespolitiskt spel från premiärminister Berlusconi. Genom att vägra att transportera människor vidare till fastlandet, där de skulle kunna få hjälp och möjligheter att få asylansökningar granskade vill han istället visa sig tuff mot migranter. Och i förlängningen frammana en situation där andra tvingas ingripa. När Italien sen utfärdade tillfälliga uppehållstillstånd så uppstod direkt en konflikt med den franska regeringen vägrade erkänna dessa för inresa i Frankrike

Under ett möte med Cecilia Malmström, som är EU:s kommissionär med ansvar för migration så slår det mig hur debatten här i Bryssel fullständigt saknar proportioner. De tusentals människor som tagit sig till den Lampedusa (och som av vissa liknas vid en störtflod av migranter) jämförs aldrig med de hundratusentals människor på flykt som enligt Organisationen för Migration (IOM) sitter fast i läger i Tunisien, Egypten och Libyen. Länder som efter revolterna står inför stora politiska omvälvningar och är betydligt sämre rustade att ta hand om flyktingar än EU. I Libyen där det pågår fullt krig (dit europeiska länder dessutom sänder väpnade trupper!) är omständigheterna än mer förskräckliga.

Utvecklingen i Nordafrika har visat hur illa EU:s gemensamma asylsystem fungerar i praktiken. Det finns en djup splittring mellan medlemsstater i synen på asylfrågor. Just nu pågår omarbetning av EU:s regler för asyl. Den senaste tidens händelser visar varför förbättringar måste ske. Men istället har förhandlingarna fullständigt stannat till följd av Europas högerregeringars ovilja. När kritiken kommer mot medlemsländerna slår de ifrån sig. Den danske konservative integrationsministern Sören Pind har kallat svenske människorättskommissionären Thomas Hammarberg för en idiot efter att Hammarberg sagt att det råder moraliskt förfall i europeiska länder som inte hanterar Lampedusa-situationen bättre.

En annan viktigt fråga som blockeras är skapandet av ett gemensamt EU-program för vidarebosättning. I detta skulle medlemsstaterna åta sig att ta emot så kallade kvotflyktingar i samarbete med UNHCR och höja den totala nivån av flyktingar som tas emot. Detta skulle kunna innebära tusentals flyktingar med skyddsbehov kan få skydd i EU. Tyvärr är framåtskridandet även här lika med noll.

När man ser den politiska utvecklingen på asylområdet i Europa så finns det kanske inte någon större anledning att vara optimistisk. Europaparlamentet är medbeslutande om EU:s asylpolitik och jag kommer att göra allt jag kan inom Europaparlamentet för att förbättra denna. Det är oerhört viktigt att alla vi som vill se en ansvarig och solidarisk asylpolitik inte deppar ihop. Det är istället just nu vi måste samla ny kraft och sätta ännu större press på de regeringar och politiker som vägrar ta ansvar. Det är vi skyldiga alla de människor som befinner sig på flykt och som drömmer om ett liv i fred och frihet.

Annonser