Styrelsen för socialdemokratiska EU-kritiker vill med detta brev uppmana partistyrelsen att vidta åtgärder för att försvara de fackliga rättigheterna och säkra den svenska arbetsmarknadsmodellen, när dessa nu hotas av beslut i EG-domstolen.
Inledningsvis vill vi understryka att det enskilt viktigaste villkoret för arbetarrörelsen för att rekommendera ett inträde i EU, var att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte hotades av EU:s lagstiftning. Detta villkor ansågs av såväl LO:s som SAP:s ledning vara uppfyllt. Detta har nu visat sig vara en felbedömning. Utslaget i den s k Lavaldomen i EG-domstolen underkänner inte endast implementeringen av EU-direktiv i svensk lagstiftning, utan ifrågasätter också den svenska kollektivavtalsmodellen och strejkrätten som sådana.
EG-domstolens utslag är ett av de allvarligaste hoten mot den svenska arbetsmarknadsmodellen någonsin. Så allvarligt är detta hot, att socialdemokratin bör vidta extraordinära åtgärder för att avvärja att den svenska arbetsmarknadsmodellen helt undergrävs. Den pågående ratificeringsprocessen av det s k Lissabonfördraget, bör användas i syfte att skydda de fackliga rättigheterna. Vår bedömning är att den svenska modellen endast kan säkras genom förändringar i fördragstexten som dels kringskär domstolens makt, dels ger fackliga rättigheter, såsom strejkrätten, ett företräde framför fri rörlighet av företag och tjänster. Detta torde ligga helt i linje med socialdemokraternas och fackföreningsrörelsens intressen.
Vi har dock noterat att det i debatten har hävdats att om Lissabonfördraget – i vilket den sociala stadgan förs in – hade varit i kraft vid tillfället för domen, skulle utslaget inte ha blivit så negativt för Byggnadsarbetareförbundet. Emellertid är det resonemanget endast spekulationer, som har avvisats av några Sveriges kunnigaste arbetsrättsjurister. Vi noterar också att EG-domstolen redan tagit hänsyn till dessa sociala rättigheter i sitt utlåtande.
Vi vill därför uppmana partistyrelsen att rekommendera de socialdemokratiska riksdagsledamöterna att inte bifalla ratificeringen av fördraget, intill dess regeringen av EU utverkat garantier för strejkrätten och den svenska modellen med kollektivavtal. Vidare borde socialdemokraterna inte under några som helst omständigheter acceptera att ratificeringen äger rum innan regeringens utredning om effekterna av Lavaldomen är klar.
Att på detta sätt stoppa ratificeringen innebär inte ett steg mot utträde, vilket har påståtts av en del mindre seriösa debattörer. Socialdemokratiska EU-kritiker förespråkar inte ett utträde, men däremot kräver vi att socialdemokraterna använder sitt inflytande för att påverka EU i en mer löntagarvänlig inriktning. Att inte agera när tillfälle nu bjuds under ratificeringsprocessen är att spela högt med fackliga rättigheter och den svenska modellen.
Från socialdemokratiska EU-kritikers styrelse vill vi också uppmana partistyrelsen, att tillsätta ett rådslag om EU. Det vore ett bra sätt att öka kunskapen i dessa frågor och sätta igång diskussionerna i partiorganisationen inför det stundade parlamentsvalet. Mycket har hänt och EU har förändrats på många olika sätt sedan Sverige blev medlem för 13 år sedan. Det är viktigt att denna utveckling diskuteras och att partimedlemmarnas åsikter tas till vara. Genom diskussioner och samtal kan vi som parti förhoppningsvis stiga upp från den gamla ja eller nej-diskussion som ännu idag förhindrar ett konstruktivt samtalsklimat i EU-frågorna.
Styrelsen för Socialdemokratiska EU-kritiker genom
Anna Hedh, ordförande
Tony Johansson, vice ordförande
seukritiker.wordpress.com 