Referat från vår EMU-debatt

Här kommer ett referat från vår debatt om EMU, ”10 år senare. Fyra frågor om Euron och EMU”, med Bo Kragh, Erik Åsbrink och Harry Flam i ABF-huset i Stockholm den 24 november. Referatet är skrivet av föreningens sekreterare Lilian Sjöström.

Vår ordförande Anna Hedh hälsade alla välkomna och presenterade de inbjudna debattörerna: Erik Åsbrink, Harry Flam och Bo Kragh samt Peter Gustavsson, som moderator.

Peter gjorde en kort inledning och framförde dagens frågor: Vad som hänt, Vad innebär krisen i EU, vilka är argumenten för respektive emot Euron samt blir det en ny folkomröstning?

Erik Åsbrinks inledningsanförande innehöll bla. hans argument för att han röstade Ja vid folkomröstningen men att han också insett risken för asymetriska chocker och nackdelen att den skulle inskränka vår integritet som egen stat. Han ser inte att det endast är Euron som orsakat kriserna, men Euron har delvis hindrat de krisande medlemsstaterna att lösa krisen.

Bo Kragh inledde med den enda fördelen med Euron: att slippa växla pengar. Med Facit i hand kan man se att Euroländerna inte haft så mycket fördelar av gemensamvaluta. T.ex deras inflytande jmf med länder utanför. Bara Tyskland som har stort inflytande. Krisen har bidragit till extremisters utveckling och folken har inte blivit vänligare mot varandra. Svenska folket räddade sig själva genom att rösta nej. Idag är det endast 17% av svenskarna som vill ha Euron. Kravet att svälta sig ur krisen har gett obehagliga effekter. Banker har räddats, men det har gått ut över medborgarna. Ett Euroland degraderas från att vara en självständig stat till att bli som ett län.

Harry Flam inledde med frågan: ”Bör Sverige gå över till Euron? Han röstade Ja i folkomröstningen och skulle rösta Ja nu också. Sedan gick han in på ”hur vi ekonomer ser på att delta i valutaunionen”. Transaktioner kostar och den nominella växelkursen påverkar konkurrenskraften. Utrikeshandeln har ökat kraftigare inom Eurogruppen än hos de länder som står utanför. Nackdelarna är att gemensam ränta är sämre anpassad än nationell penningpolitik. Det kan ge en ond spiral och det är svårare och kostsamt att återfå förlorad konkurrenskraft utan egen penningpolitik… Rörliga växelkurser leder till spänningar mellan länderna. Han avrundade med att framföra att det är en tragedi med de problem som uppstått och att de kanske inte blir bättre utan sämre. Låneboom pga Euron gav låg ränta. I paneldiskussionen som följde tog B.K fram jämförelsen med andra valutaföreningar tex dollarn och att en ökad integration som ger ännu större banker är ingen lyckad utveckling. Den svenska kronan har setts som en skvalpvaluta, men vi i Sverige har haft en förmån med egen valuta.

E.Å. tog upp frågan: vad är alternativet? Han vill se en ökad integration, inte splittring. Det demokratiska underskottet i EU inte bra, Han välkomnar en mer federal struktur.

H.F. kommenterade vår självständiga Centralbank i Sverige, men räntan inte avvikit från ECB:s. Svensk ekonomi är starkt sammanflätad med Europas.

B.K. Framförde bl.a. att den Keynesianska ekonomiska politiken är olaglig idag enligt Maastricht regler. Krig har uppstått där länder haft gemensam valuta. Fungerande nationer är garanten för Demokrati. Tack vara vår svenska offentlighetsprincip har vi insyn i vår Riksbank. Härefter fick publiken ställa frågor, men det blev inte bara frågor, även egna åsikter framfördes. Tex EU är inget fredsprojekt. Militäriseringen har ökats. Demokratibegreppet är centralt. Stor lagstiftning styrs från EU. Ekonomer ser inte helheten. Demokratiska aspekter även på folkomröstning. Om vi röstar nej krävs ny folkomröstning. Om vi röstar Ja krävs ingen ny omröstning. De miljarder som skulle rädda Grekland gick istället till att rädda banker. Tyskland bröt mot Maastricht – hur kunde de få komma in i Euron? Som svar på några frågor framförde

E.Å.: Sydeuropa har speciella problem. Det är inte acceptabelt med korruption och att folk inte betalar skatt.

BK. Sa att om de haft egna valutor hade de kunnat ta egna demokratiska beslut och lösa problemen på andra sätt.

H.F framförde att han tycker det är obehagligt med nazisters och fascisters utveckling, men de finns även i länder utanför Euron.

B.K. framförde att trots att 80% av folket säger Nej till Euron är 70% av riksdagsledamöterna för Euron. Vår Riksbank är transparent, det är inte ECB.

E.Å. framförde att även Sverige är med i EMU, men vi har inte gått med i det 3:e steget som är gemensam valuta.

HF. Sverige har c:a 50 % (av BNP) utrikeshandel, Kina är en mycket liten del i den. C:a 50% går till Europa, 10& till USA, 10% till Sydostasien. I panelens avslutsrunda ville E.Å bredda perspektivet. Ett fördjupat EU-samarbete är ett fredsprojekt. Trots kritik mot mycket av det som händer i EU är det, det bästa alternativet.

HF instämde med E.Å.

B.K. avrundade med att ställa frågan om ökat inflytande, han frågade om Finland har stort inflytande. Därefter tackade han de övriga medverkande i debatten.

Anna tackade alla och avslutade mötet.

Vill du hellre se den inspelade debatten själv så hittar du den här!

Se vår EMU-debatt på ABF Play

Missade du vår debatt om EMU? Nu kan du tack vare vårt samarbete med ABF se den på ABF Play. Se debatten här : Debatt – 10 år senare – Fyra frågor om euron och EMU

Debatt: 10 år senare – Fyra frågor om euron och EMU

Vad har hänt under de 10 år som gått sedan EMU-omröstningen 2003? Hur allvarlig är krisen inom Eurozonen och vad beror den på? Vilka är dagens argument för och emot euron och EMU? När kommer nästa EMU-omröstning?

Debattörerna är välkända personer från både ja- och nejsidan:
Erik Åsbrink, före detta finansminister, numera verksam som rådgivare och styrelseproffs, bland annat styrelseordförande i Alecta och Handelshögskolan i Stockholm.

Harry Flam, ledamot av regeringens EMU-utredning 1996 och professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet

Bo Kragh, styrelseledamot i Socialdemokratiska EU-kritiker och före detta vice riksbankschef i Estland

Moderator:
Peter Gustavsson, ABF och tidigare organisationschef Socialdemokrater mot EMU

Tid och plats:
Söndag 24 november kl 13.30-16.00, ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm. Fri entré.

Arrangörer:
Socialdemokratiska EU-kritiker i samarbete med ABF Stockholm

Filmtips: Vägen till stålbadet

Intervju i Ordfront TV med Stefan de Vylder, nationalekonom och författare, apropå hans senaste bok Eurokrisen (Ordfront Förlag, 2012). De Vylder diskuterar bland annat saker som “Kan man bota arbetslösheten med låga löner?”, “Varför skyller man alltid på den offentliga sektorn?” och “Stålbadet behövs inte”.

Seminarium: Finns det någon framtid för Euron?

Söndag 9 september arrangerar Socialdemokratiska EU-kritiker tillsammans med ABF Stockholm ett seminarium med rubriken ”Finns det någon framtid för Euron”.

Kan det vara så att projektet med en gemensam valuta var dömt att misslyckas från början och handlar om mer än pensionsåldern i Grekland? Kan det vara så att krisen är så djup att Euron går i graven, och vad händer då? Välkommen till en diskussion om Eurokrisen och om det finns nån framtid för Euron med Stefan Carlén, förbundsekonom på Handelsanställdas förbund och drivande i den svenska nejkampanjen i EMU-valet, och Kajsa Borgnäs, socialdemokratisk debattör. Seminariet modereras av Anna Hedh, EU-parlamentariker (S).
Kl 13.00-15.00, ABF-huset i Stockholm, Sveavägen 41.

Brev till partistyrelsen i Socialdemokraterna

Uttalande från Socialdemokratiska EU-kritikers årsmöte

Till Socialdemokratiska partistyrelsen:
Styrelsen för Socialdemokratiska Eu-kritiker vill göra partistyrelsen uppmärksam på vår syn på Europakten och att partiet borde inta en mer kritisk och modernare inställning till euron.

Stor osäkerhet råder i Europa inom euroområdet som indirekt även påverkar Sverige. Vi har all anledning att tacka en klar majoritet av svenska folket för att vi inte ingår i euroländerna. Det finns därför ingen anledning att nu ansluta Sverige till den s k Euro/finanspakten.

Vi stöder den kritiska inställningen till pakten som ledande företrädare för partiet bl. a Leif Pagrotsky tidigare framfört.

Den högerpolitik som pakten bygger på med kraftiga nedskärningar, främst i offentlig sektor, är ingen lösning för Europas folk.

Socialdemokratin måste stå upp för folkets val, att Sverige ska stå utanför emu och därmed också nykonstruerade pakter för euro-länderna.

Vi socialdemokratiska EU-kritiker är glada över partiets agerande i arbetsmarknadsutskottet om ett subsidiaritetsyttrande emot Monti II. Strejkrätten finns inskriven i ILO:s konventioner och ska inte kunna begränsasav EU. Om yttrandet inte godkänns av kommissionen måste Socialdemokraterna driva på regeringen att säga nej till förslaget i ministerrådet.

Med hopp om socialdemokratisk valvinst i EU- och de allmänna valen 2014

Socialdemokratiska EU-kritikers styrelse
genom
Anna Hedh, ordförande

Wibes bortgång en svår förlust

Den tidigare mångåriga ordföranden för Socialdemokratiska EU-kritiker, Sören Wibe, avled i december 2010, efter en kort tids sjukdom. Sören Wibe var en av Sveriges främsta kritiker av det svenska EU-medlemskapet. Och inte minst spelade han en central roll under folkomröstningskampanjen om EMU 2003, då han axlade ansvaret för den socialdemokratiska nejkampanjen.

– Han är en person som bör lyftas fram i den svenska politiska historien, som en av dem som stoppade Eurovansinnet.
Under många år ledde han den socialdemokratiska EU-kritiken. Därefter lämnade han socialdemokratin och blev ordförande för Junilistan.

– Visserligen beklagade jag hans beslut att lämna socialdemokratin. Men mitt intryck var att det snarare var socialdemokratin som lämnade honom än tvärtom, säger Tony Johansson.

Sören Wibe var inte endast en framstående EU-kritiker, utan också en skicklig debattör inom en rad områden, inte minst i frågor rörande den ekonomiska politiken. Men framför allt var han en person med hög integritet, stort rättspatos och brett kunnande.

– Sören Wibes bortgång är en stor förlust för den svenska EU-kritiska rörelsen och en stor personlig förlust för alla som var hans vänner.

EU slår sönder sociala rättigheter

På söndagen den 28 mars 2010 höll Socialdemokratiska EU-kritiker årsmöte i Stockholm och diskuterade hur EU fungerar som murbräcka för att undergräva fackliga och sociala rättigheter i arbetslivet.

EUs regelverk försvagar Europas löntagare systematiskt och underlättar för borgerligheten att genomdriva sedan länge eftersträvade förändringar. Lex Laval, som den borgerliga majoriteten i riksdagen nu beslutat om, är ett exempel på detta. Effekten blir att den svenska strejkrätten inskränks och att apartheid införs på arbetsmarknaden.

– Istället för att acceptera Lavaldomen, borde regeringen försvara den svenska arbetsmarknadsmodellen. Arbetarrörelsen bör kritisera regeringen hårt för detta, men det måste samtidigt uppmärksammas att grundproblemet är det svenska EU-medlemskapet, säger Socialdemokratiska EU-kritikers ordförande Anna Hedh.

Årsmötet konstaterade också att folkets beslut att avvisa svenskt medlemskap i EMU:s tredje steg i folkomröstningen 2003 var mycket klokt. EMU befinner sig i sin största kris hittills och de värst drabbade länderna tvingas till en hård åtstramningspolitik. Detta samtidigt som alla är överens om att det som krävs i den globala finanskrisen är att stimulera efterfrågan i ekonomin.

– EMU tvingar fram kraftiga åtstramningar i djupaste lågkonjunktur som inskränker Europas folks möjligheter att välja politisk väg. När den socialdemokratiska regeringen i Grekland tvingas till nedmontering av välfärden, synliggörs hur EMU har begränsat demokratin, säger Anna Hedh.

– EMU och EU försvagar välfärdsstaten och hotar solidariteten människor emellan. Socialdemokratiska EU-kritiker står fast vid uppfattningen att EU ska bygga på ett samarbete mellan självständiga stater, fortsätter Anna Hedh.

Friheten från EMU räddar jobb

Finansminister Anders Borg sade vid en utfrågning i EU-parlamentet i veckan, att det är för tidigt att uttala sig om det varit en fördel eller nackdel för Sverige att stå utanför EMU under finanskrisen. Medgivanden av detta slag från toppskikten av svenska EMU-anhängare är rätt ovanliga – de brukar ta alla chanser att sjunga EMU-projektets lov.

Uttalandet kan därför tolkas som en försiktig kritik mot ministerkollegan Björklund och andra folkpartister, som med anledning av finanskrisen argumenterat för att kronförsvagningen gör oss fattigare, varför vi bör söka medlemskap. Borg tycks alltså inte ställa upp på den simpla folkpartistiska retoriken. Det hedrar honom. Men om finansministern ställer sig tveksam till folkpartisternas argument, så är finansmarknadsminister, Mats Odell, som deltog på samma utfrågning som Borg, direkt kritisk. Han är också varm EMU-anhängare. Men även han visade prov på intellektuell hederlighet och valde, enligt uppgift i Dagens Industri, att inte endast förhålla sig neutral i frågan om hur för- och nackdelar ska vägas, utan påpekade att Sverige vunnit på att stå utanför EMU under finanskrisen. Kronförsvagningen har stimulerat exporten och därmed dämpat fallet i sysselsättning och BNP.

Borgs och Odells uttalanden är grundskott mot den folkliga föreställning, som underblåses av ja-sidans demagoger, att en stark valuta, i alla lägen, är något positivt. Inget kan vara mer felaktigt. En valuta bör i det långa loppet varken vara för svag eller för stark. Den bör istället följa kostnadsutvecklingen i landet relativt kostnadsutvecklingen i omvärlden. Detta förutsätter att valutaområdena omfattar samma områden som arbetsmarknaderna – i praktiken följer nationsgränserna – samt att växelkurserna tillåts flyta.

Men är det inte så att kronan under finanskrisen försvagats mer än vad som är rimligt utifrån ekonomiska fundamenta? Jo, så är det. Men för det första skapar detta en välbehövlig stimulans i den svenska ekonomin. Exportrådet beräknar den årliga vinsten till följd av kronförsvagningen till 30 miljarder. För det andra, låt säga att Sverige hade varit medlem i EMU. Då skulle inte endast denna stimulans utebli, utan dessutom skulle svensk exportindustri få en konkurrensnackdel gentemot världen utanför EMU till följd av att euron stärkts för mycket jämfört med vad som är rimligt.

Euron har varit övervärderad under hela krisen, kronan har varit undervärderad. Men får man för ett litet exportberoende land välja mellan en övervärderad och undervärderad valuta i ett läge av ekonomisk kris, då faller valet på det senare. En stark valuta är inte en fördel under en kris. Det som hänt under finanskrisen bekräftar därför att nej-sidan inför folkomröstningen gjorde rätt analys. Vår frihet från euron räddar nu tiotusentals människors jobb.

Tony Johansson

Publicerad i Skånska Dagbladet den 3 september 2009

Tack svenska folket för att ni sa nej till EMU och räddade oss från massarbetslöshet!

På söndagen den 22 mars 2009 höll socialdemokratiska EU-kritiker årsmöte i Stockholm.

Under det senaste året har vi sett prov på hur EU och dess lagstiftning fungerar som en murbräcka mot de europeiska arbetarnas sociala rättigheter. Genom ett antal uppmärksammade beslut i EG-domstolen omintetgörs viktiga landvinningar som den europeiska arbetarrörelsen tillkämpat sig. Detta är det direkta resultatet av den omfattande maktöverföringen till EU-gemensamma institutioner.

– EU har blivit ett högerns instrument . Vi vill därför stoppa den pågående maktöverföring till EU och ta flera steg tillbaka. EU ska vara ett samarbete mellan självständiga nationer, säger Anna Hedh.

– Valet till EU-parlamentet i juni är inte endast ett val mellan höger och vänster. Det är också ett val om var makten i EU ska ligga. Socialdemokratiska EU-kritiker menar att makten över svensk arbetsmarknad och välfärd ska ligga i Sverige, inte i Bryssel, säger Anna Hedh.

Därför är det bra att Socialdemokraterna har flera EU-kritiska kandidater på sin lista och föreningen uppmanar till kryssning av Anna Hedh.

Socialdemokratiska EU-kritiker är fortfarande djupt besvikna över att socialdemokraterna inte vågade följa LO-kongressens krav, att temporärt stoppa ratificeringen av Lissabonfördaget. Vi delar uppfattningen hos de fackliga organisationer, partidistrikt och riksdagsledamöter som tyckte att vi skulle använda tillfället till att kräva en omförhandling som tryggade den svenska kollektivavtalsmodellen.

– Vi motsatte oss också en ratificering av det skälet att det var orätt mot det irländska folket. EU-byråkratin hade drivit på för att alla länder skulle ratificera fördraget, trots att det fallit. Syftet var att ställa Irland i skamvrån och omyndigförklara dess folk, säger Anna Hedh.

Slutligen noterar vi att EMU utgör precis det hot mot välfärden som vi kritiker varnat för. Flera EMU-länder står inför enorma problem till följd av att de inte kan justera sina valutavärden. Massarbetslöshet och sociala problem följer i valutaunionens spår.

– Vi kan nu tacka det svenska folket för att den pågående ekonomiska krisen inte har blivit ännu värre. Sveriges frihet från valutaunionen räddar varje dag folk från att bli arbetslösa.